De kunde inte få biologiska barn – blev familjehem

Johans fru Elizabeth hade haft äggstockscancer och parets första barn kom till med hjälp av äggdonation. Efter något år började önskan om fler barn väckas till liv. Familjen gjorde flera försök med ytterligare äggdonationer – som misslyckades. Drömmen om fler barn kändes avlägsen.

– Elizabeth nämnde att man kunde bli familjehem. Jag hade ingen aning om vad det innebar men mindes att min systers kollega var det. Vi pratade med dem och började läsa på. Hur funkar det egentligen och hur ska man förhålla sig till barnets biologiska föräldrar? Vi var oroliga för hur man hanterar känslorna runt barnet – att det skulle kännas som vårt och att det sen kanske skulle tillbaka till de biologiska föräldrarna… säger Johan.

Men de positiva aspekterna övervägde. Johan skrev till socialförvaltningen och anmälde intresse. Utredningen sattes igång våren 2015 och i december samma år kom en fyra månaders pojke till familjen, som förutom Johan och Elizabeth även bestod av den då tre-åriga dottern. Efter två år tog familjen emot ytterligare en pojke som var tre månader.

Johan och Elizabeth har lärt sig att vara familjehem efterhand och lyfter fram stödet från socialförvaltningen under processen, bland annat i hur man ska förhålla sig till det delade föräldraskapet.

– I början tyckte vi det var jobbigt med umgänget. Det var lite spänt mellan oss. Idag fungerar relationen bra och vi har regelbundet umgänge.

Johan är noga med att lyfta fram både det utmanande och det positiva i att vara familjehem.

– Varje barn är unikt och även vad de har varit med om. Som familjehemsförälder ska man veta att man gör en förbannat bra insats i ett barns liv. Jag är polis och ser så mycket elände och misär. Ofta drivs de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn lite för långt tycker jag. Många kommenterar också hur hemskt det måste vara för föräldrarna att mista sitt barn. Men barnet då?

För en tid sedan uppmärksammades det tragiska fallet ”Lilla hjärtat”. Johan välkomnar en större insyn och granskning.

– Det är bra att vi börjar lämna det gamla tänket ”mamma, pappa, barn”. Idag kan man vara familj på så många sätt. Som homosexuell, via adoption eller surrogat… Vi måste också släppa på detta att mamma och pappa alltid har rätt till sitt barn. Ett familjehem är ingen karantänliknande plats där barnen förvaras innan de återvänder till det – underförstått bästa – ursprungliga hemmet. Biologi behöver inte betyda att det är bäst för barnet.

– Föräldraskap är en roll man tar och ett ansvar man har. Det är mycket jobb. Men att se barnen växa upp och utvecklas gör det värt det. Att få vara med och ge dem bättre förutsättningar för utveckling är fantastiskt. Vi får också själva oerhört stor glädje av att se hur bra pojkarna mår idag.

Båda pojkarna bor kvar i familjehemmet. Som nu utökas.

– Eftersom vi brinner så starkt för att hjälpa dessa utsatta barn så har vi nu bestämt oss för att öppna våra armar för ännu ett barn, säger Johan.

Har du frågor eller är intresserad av att veta mer? Kontakta familjehemsenheten, mejla eller ring någon av oss. Du hittar våra e-postadresser och telefonnummer högst upp på sidan, eller längst ned om du besöker sidan i mobil.

Ansök om att bli familjehemsförälder.

Text: Pernilla Gudmundsson

Foto: David Lundin