1. Hem
  2. Att vara familjehem
  3. Familjehemsföräldrar berättar

Familjehemsföräldrar berättar

Hur ser vardagen ut som familjehemsförälder? Här har vi samlat berättelser från olika familjehem.

"Det är en fantastisk resa vi börjat på"
"Det är en fantastisk resa vi börjat på"
För två månader sedan tog Karin och hennes familj emot en pojke som varit utsatt för svår omsorgsbrist. Han hade inte gått i skolan på fem år och suttit mycket isolerad på sitt rum. Mot alla odds har pojken, som beskrivits som understimulerad och aggressiv, nu klarat att börja i rätt årskurs för sin ålder och börjar öppna upp mot omvärlden.
”Jag kommer aldrig att ge upp”
”Jag kommer aldrig att ge upp”

I slutet av sommaren kom boken ”Hon hette Esmeralda”. Där berättar Melinda Jacobs hela historien om ”Lilla hjärtat”, om den stora kärleken till henne och hur det kunde gå så fruktansvärt fel.
"Uppväxten i familjehem har räddat mitt liv"
"Uppväxten i familjehem har räddat mitt liv"

Han säger att han varit med om det mesta. Uppväxten med en frånvarande pappa och en missbrukande mamma var svår. Det fanns sällan någon mat hemma och ingen ordning, inga regler, inget att förhålla sig till.
"Man tror att familjehem är en hemmafru på landet"
"Man tror att familjehem är en hemmafru på landet"
En bullbakande, äldre hemmafru med sjalett som försöker hålla reda på skarorna av barn som klättrar och kryper på väggar och golv. På gårdsplanen sprätter höns och i stallet ska korna mjölkas. Ja, det är vad många ser framför sig. Cajsa skrattar åt bilden av familjehem. Hon är 26 år, yrkesarbetar och har två barn: ett biologiskt och ett familjehemsbarn.
Så blev Mats och Christoffer äntligen familj
Så blev Mats och Christoffer äntligen familj
De har varit tillsammans sedan 2008 och gifta sedan 2013. Längtan efter barn fanns hela tiden men som samkönat par är det inte helt självklart och vägen till familj kantades av motgång på motgång innan vändningen kom.
De kunde inte få biologiska barn - blev familjehem
De kunde inte få biologiska barn - blev familjehem
Johans fru Elizabeth hade haft äggstockscancer och parets första barn kom till med hjälp av äggdonation. Efter något år började önskan om fler barn väckas till liv. Familjen gjorde flera försök med ytterligare äggdonationer – som misslyckades. Drömmen om fler barn kändes avlägsen.
”Brinner för att hjälpa ensamkommande in i samhället”
”Brinner för att hjälpa ensamkommande in i samhället”
När flyktingvågen var som mest intensiv 2015 väcktes gamla känslor till liv. Zainab är själv ensamkommande flykting, hon ville göra något och öppnade sitt hem för familjehemsbarn.